Ett historiskt resmål, mitt i hjärtat av Råne älvdal
SCROLLa ned!
Melderstein
En historisk plats
Om Melderstein, historik
Planen för ett järnbruk startade och det fanns från början flera förslag på var man skulle placera masugnen och stångjärnsverket, där malmen från Gällivare skulle förädlas. Man bestämde sig för att bygga masugnen vid kusten ca 6 km från Råneå. Masugnsplatsen och även hamn, fick namnet Strömsund. Stångjärnverket anlades vid Bjuråns utlopp i Råneälven, i närheten av Orrbyn.
Byn har fått sitt namn efter bruket - som i sin tur fått namnet efter grundarna. Under brukstiden byggdes byn upp för arbetare på bruket i direkt anslutning till herrgården. Under 1700-talet fanns 4 tvåvåningshus i samma utförande som dagens herrgård.
I slutet av 1600-talet upptäckte prästholmsbon/bonden Per Andersson (född i Sörbyn) och hans bror Johan järnmalmsfälten i Gällivare. De lämnade prover på ”gnistrande stenar” till prästen. Prästens måg, löjtnanten Carl Johan Thingvall, kom att bli den som inmutade ”Illuvare-malmen”.
Bruket kom att få namnet Melderstein efter de två första ägarna, Jonas Meldercreutz och Abraham Steinholtz. Thingvall ägde 5%. Anläggningarna stod färdiga några år in på 1740-talet.
Bönderna ville inte befatta sig med sysslor som hörde till järnhanteringen så därför stadgades det 1747 att allmogen skulle betala sin skatt i kol och ved till bruket mot att bruksägaren betalade samma utlagor i pengar till staten. Bestämmelsen gällde för människor som bodde inom 4 mils radie från bruket, d v s även Böle, Prästholm, Orrbyn och Niemiholm.
Vid Melderstein byggdes ett stångjärnsverk med två stångjärnshammare och fyra härdar.
Meldercreutz var en ambitiös affärsman som satte sina spår omkring bruket. Han byggde sågverk och gevärsfaktori i Melderstein, manufaktursmedja i Niemisel, grävde kanal och byggde kvarn i Prästholm, i Strömsund anlades ett varv och ett tegelbruk. Tillsammans med bönder från Råneå byggdes ett blästerverk vid Hasaforsen.
Från år 1739 var Meldercreutz ledamot av Vetenskapliga Akademin och 1751 blev han matematikprofessor i Uppsala. Vid sidan av sina intellektuella engagemang fortsatte han att driva Melderstein fram till sin död 1785.
Efter en tid köpte Meldercreutz ut kompanjonerna, men insåg snabbt att verksamheten inte var lätt att driva. Det uppstod stora problem med arbetskraft och transport av malm från Gällivare. Meldercreutz begärde då av kungen att få odla upp ödebygden mellan Luleå älv och Kalix älv. Staten biföll och det Meldersteinska odlingsdistriktet blev då 20 mil långt och cirka12 mil brett, allmänt kallat för ”furstendömet Melderstein”, större än många kungadömen i Europa på den här tiden. Nybyggare erbjöds odlingsmark och hus att bo i om de utförde arbete åt Meldersteins bruk. Nybyggare strömmade till och Meldercreutz fick en viktig roll för uppodlingen av det inre av Norrbotten. Totalt anlades inte mindre än 67 nybyggen.
"... Släkten Bernadotte ägde Melderstein"
Meldercreutz´ imperium köptes av adelsmannen Jean Bedoire som renoverade och drev bruket fram till 1799 då den i Norrbotten välkände adelsmannen Samuel Gustaf Hermelin köpte hela industrikomplexet. Hermelin hade liksom Meldercreutz stora visioner att kunna utveckla och kultivera Norrbotten för hela Sveriges bästa. Han hade stora problem med Meldersteins och de andra brukens ekonomi på grund av krig, missväxt, bränder och skeppsbrott. Hans tid som brukspatron slutade med konkurs 1812.
Efter några år med oklara ägarförhållanden övertog Sveriges nya kung Carl Johan Bernadotte Meldersteins bruk på 1820-talet.
Släkten Bernadotte ägde Melderstein, flera andra bruk och omfattande jordegendomar i Norrbotten fram till 1855.
Då bildades The Gellivare Company Limited som hade skiftande svenska och engelska ägare.
Bruksepoken varade fram till 1892 och därefter drevs Melderstein Herrgård bland annat som säteri, skolhem och som fritidsgård av Svenska Missionsförbundet.
Melderstein Herrgård köptes år 1995 av familjen Thingvall, ättlingar till den som ursprungligen inmutade gällivaremalmen. De har gjort en omfattande renovering och upprustning av den gamla herrgårdsbyggnaden. I de vackra omgivningarna finns fina strövområden med minnen från Meldersteins brukshistoria.
På bild visas en kakelugn från Melderstein herrgård. Kakelugnen är idag i privat ägo.
År 1823 köptes kakelugnen av den första Bernadotten Carl XIV Johan hela vägen från England. Efter närmare 200 år så är det
fortfarande möjligt att elda i kakelugnen.
Har du frågor gällande en grupp, konferens eller bröllop? Kontakta Melderstein Herrgård gärna via mail eller telefon.
info@melderstein.se
+46 (0)924 - 510 37
Hitta mer information på Herrgårdens hemsida www.melderstein.se
